Kamloops med Leif, 3-4 juli.

Igar, torsdag, kring halv 9 pa morgonen blev vi upplockade av Leif i Langley. Vi foljde med honom pa en liten tripp till Kamloops, han skulle sjalv dit pa arbetsresa. Resan dit gar langs Highway 5, som gar fran Hope via Merrit till Kamloops (och vidare norrut darifran). Vagen gar genom bergen, ganska hogt uppe, och ar valdigt fin. En bergsget som jag var givetvis fortjust. Vi stannade pa kaffe i Hope, och kunde konstatera att vi kommer att trivas dar. Eco-retreaten vi skall vara pa i september ligger namligen i Hope. Hope ar en liten stad omgiven av hoga, skogskladda berg. Verkar vara ett riktigt mysigt stalle. Och landskapet dar ar forstas fenomenalt vackert (kanns som jag upprepar mig om hur fint det ar har, men det kan inte papekas tillrackligt... British Columbia ar helt enkelt en fenomenalt naturskon provins. Jag rekommenderar alla som har mojlighet ett besok har!). Hur som helst. Vi kom till Kamloops kring halv ett pa dagen. Efter en snabb lunch pa McDonalds for Leif ivag pa sitt mote, och Joanna och jag spenderade nagra timmar med att promenera runt i Kamloops centrum. Det fanns inte desto mera att se dar. Bilder kommer sa smaningom i bildgalleriet (lank uppe till hoger..) Kamloops ar en medelstor stad i sodra centrala British Columbia. Invanarantalet ar nagot over 90 000 personer. Klimatet dar ar helt annat an klimatet ute vid kusten; det ar mera okenlikt och torrt. Den dominerande fargen pa marken ar gulbrun, inte gron som i Langley och Vancouver-trakten.

Da Leif var klar med sitt mote for vi och handlade lite mat for kvallen och morgonen, och sen korde vi norrut mot Heffley Lake dar vi skulle overnatta. Pa vagen sammanstralade vi med Leifs polare John, som skoter om ett landomrade med ett antal stugor som forr hyrts ut till turister vid Heffley Lake, som alltsa ligger norr om Kamloops uppe i bergen. Vi skulle alltsa fa overnatta i stugorna, free of charge, eller gratis som e heiter pa svensk. Hela den kvallen satt vi ute pa terassen och kring en eld och bara njot av tystnaden och naturen vid sjon. Vi grillade ocksa korv och gjorde hot-dogs (hot-dogs verkar bli ett aterkommande tema pa denna resa...).

Foljande morgon (imorse, alltsa) avnjot vi frukost ute pa en brygga. Jag tog mig ocksa ett morgondopp i sjon, som hade ratt sa varmt vatten. Mellan elva och tolv korde vi ner till Kamloops igen, dar vi at sushi till lunch. Det var min tredje sushi-maltid hittills i livet, och 100% av dem har agt rum i Canada. Tror nog jag haller pa att borja tycka om det... allt utom stora bitar av ra tonfisk. Det skall jag troligen (hoppeligen!) aldrig ata igen. Efter lunchen startade vi resan tillbaka till Langley. Jag korde. Det ar en ren njutning att kora Leifs automatvaxlade Ford Explorer. Eller kora och kora... det enda bilen inte gor av sig sjalv ar att styra, sa det kanns nastan som att den kor sig sjalv. Farthallare ar en genialisk uppfinning, speciellt pa langa strackor. I must say.

Nu e vi alltsa tillbaka hos Hongas i Langley. Vi kom fram hit kring kl 18. Beatrice ar har ocksa, henne hade vi inte traffat fore ikvall. Hon och Leif sover har over natten. Klockan ar 9 pa kvallen da jag skriver detta. Vad vi ska gora i helgen vet jag inte, men pa mandag ger vi oss ivag till vinodlingen dar vi ska arbeta nagra veckor. Den ligger endast 13 km harifran, i Abbotsford. Hej hej, alla i Finland. Jag ringer hem nagon gang i helgen, sa mamma och pappa, ni kan vanta er ett telefonsamtal sa smaningom. Vi hors!

Martin